Fördomar är roligare än ett öppet sinne

Återigen är det tydligt att jag har en hel del blondhet inneboende. Och jag skäms inte för att jag anspelar på fördomar om blonda. Vi rödhåriga får också ta våra smällar. I filmer är vi alltid (bortsett från några ytterst få undantag, som Molly Ringwald) antingen den goofiga tönten som spelar flöjt och har dåligt sittande kläder eller den bitchiga ragatan som oftast är besatt av vilt sex. Den goofiga tönten är eventuellt också besatt av vilt sex, under ytan. På samma sätt som blonda är lite smådumma.

I alla fall så försökte mina hjärnhalvor sig på ett vågat samarbete (tänka och agera samtidigt) när jag körde ut bilen från ett parkeringshus. Medan jag kör ut får jag för mig att jag ska nollställa tripmätaren. Så jag sträcker fram armen, genom ratten, för att komma åt knappen. Samtidigt måste jag svänga runt ett hörn. Armen som är instoppad genom ratten vrids då med när jag svänger vilket ju både gör väldigt ont och gör bilen aningen svårstyrd. Det resulterar i att jag måste tvärbromsa för att inte köra in i en parkerad bil till följd av smärtan. Där står jag sen stilla, med bilen på snedden och armen inlindad i ratten, och skäms!
Det är illa, och jag som ändå är den minst blonda i familjen.